Årtiondets minsta skörd befaras

Är det inte överproduktion i Finland ändå.

Om vi skulle tröska först förrän vi talar om hur stor skörden skall bli.

Det finns många men på vägen ännu innan skörden är bärgad.

Sign,Kött, ett bra tecken att du orkar skriva med stora bokstäver i alla fall.

Produktinen av livsmedel är i alla fall rätt viktig.

Snabbköpshyllorna fungerar inte enligt principen med fem bröd och två fiskar, det ligger inte i mänsklig makt att utspisa på det sättet som bibeln talar om.

dessutom är väl skosulorna mer eller mindre syntetiska i dag så det går inte så bra med Chaplins diet heller.

Grötnisse: strängt taget inte. Vi har ingen egen marknad utan är en del av den gemensamma europeiska och följaktligen kan vi inte ha nån egen överproduktion heller.

Beträffande skillnaden i pris på rybs och korn bör man notera att hektarskörden på rybs är runt hälften av hektarskörden på korn. Så rybsen är inte fullt så mycket bättre som priset antyder, men fortfarande ger den klart bättre netto än kornet.

Och staten betalar ( skattebetalarna )

till grrs

precis som med dom stora läkarlönerna.och barnträdgårdarna polisen skolorna sjukhusen osv.

fast där har vi ingen insyn.

deras lönebidrag borde också offentliggöras!

Tröskar man rybs med en vanlig skördetröska och måste det torkas efteråt?

Till Mats Björklund:

Du skriver att vi strängt taget inte har någon överproduktion. Mats Nylund pekade nyligen på en undersökning som visade att vi har 500 000 hektar som är överflödiga för våra behov. Han rekommenderade att man skulle börja odla energispannmål på den arealen.

Vem skall vi tro på?

Här i pedersöre ser skörden ut att bli bli den bästa på flera år..

j-o:alla uppgifter finns i kommunal budgeterna !!

Årtiondet är bara ett halvt år gammalt.

skit samma om de blir bra eller dåligt, det är ju vi skattebetalare som betalar den nya traktorn som köpes inför nästa sommar

Jan Bergman: svaret är BÅDA. :)

Mats N har helt rätt, vi har areal som inte behövs för att vara självförsörjande på livsmedel. Siffran låter hög, men det där vet han säkert bättre än jag.

Men jag har också rätt, fast ur en annan synvinkel. Inom EU är den egna nationella livsmedelsförsörjningen egentligen inte viktig. Vi skall som goda EU-medborgare alltid se till unionen som helhet, inte till det enskilda landet. Så strängt taget är det ovidkommande om ett visst land har överskott eller underskott på något visst livsmedel eller om vi är självförsörjande eller inte. Man skall alltid se till hela unionen. T.ex. svenskarna har underproduktion på praktiskt taget alla livsmedel, men inte är det nån som gråter för det.

Mats Björklund: EU har som helhet en stor överproduktion och Finlands jordbrukare bidrar till den. De produkter som produceras i Finland är dessutom betydligt dyrare för skattebetalarna eftersom finländska producenter uppbär nationella stöd utöver EU-stöden.Finns det någon rationell motivering till att vi skall betala bidrag för den överflödiga arealen, när vi dessutom betänker att Östersjön lider oerhört av utsläppen från jordbruket?

För jävligt att det finns mat, dessutom i överflöd.Ganske mindre gnäll om magen vore tom.

tål inte hompos kritik ,dålig stil.

Jan Bergman: bra frågor, men det var inte det saken gällde. Min ursprungliga kommentar gällde alltså frågan i den första kommentaren om huruvida vi inte har överproduktion i Finland.

Men dina frågor är som sagt befogade. Skall samhället betala för såna livsmedel man inte behöver? Svarar vi nej innebär det att vi måste skapa ett system där samhället exakt preciserar hur stora mängder man behöver av vissa livsmedel och bara stöder produktion upp till den mängden och då har vi ett planekonomiskt system som inte funkat hittills (det har gjorts försök).

Just nu försöker EU bygga upp ett system där samhället styr så lite som möjligt och låter marknaden styra livsmedelsproduktionen, med den bieffekten att man i viss mån stöder produktion man inte behöver. Om det här fungerar bättre vet vi ännu inte, framtiden får utvisa. Men om man tar rybsartikeln som exempel så odlar bönderna just nu rybs för att det finns efterfrågan på marknaden, inte för att den skulle få bättre stöd än andra grödor och det är ju ett steg i en positiv riktning.

Ett tredje alternativ är att vi struntar i allt som heter samhällsstöd och -styrning och låter produktionen rulla på helt oreglerat. Egentligen vet vi väl inte vad en sån modell innebär, men antagligen skulle variationen i matpriserna öka markant. Dåliga år är maten svindyr och alla har inte råd med den, goda år är den svinbillig. I västvärlden är det bara Nya Zeeland som vågat sig på det här, alla andra har ansett att den modellen är för riskabel. Samhället vill ha koll på livsmedelsproduktionen.

Men vad som är bäst vete katten. Om ens han vet.