Epäreilu Evoluutio filar som bäst på den EP de hoppas ska säkra ett skivkontrakt. Från vänster Jani Sallinen, Timo Murto, Sami Kallvikbacka och Jarkko Penttinen. foto: samuli jokinen

Epäreilu Evoluutio filar som bäst på den EP de hoppas ska säkra ett skivkontrakt. Från vänster Jani Sallinen, Timo Murto, Sami Kallvikbacka och Jarkko Penttinen. foto: samuli jokinen

Evolutionens orättvisa i ljud

Publicerad 1 januari 0001 kl. 00:00. Senast ändrad 23 januari 2009 kl. 08:20

KARLEBY. Karlebybandet Epäreilu Evoluutio, som i dag fredag uppträder på puben The Rock, är en pigg avvikelse i hårdrockens lovade landskap. Bandet satsar på att spela så kallad Suomirock och skäms inte för att nicka mot idolerna från det gyllene 1980-talet.

Soundet är delvis typiskt för genren, men många låtar innehåller också vackert melankoliska inslag som för tankarna till sluttexterna i en Lukas Moodysson-film. Sångaren Sami Kallvikbacka förnekar inte de melankoliska inslagen då han ombeds beskriva bandets sound, men berättar att också mycket annat ryms med.

- Det är Suomirock som hämtar mycket intryck från Dingo och andra 80-talsstorheter, speciellt då det gäller riffen. Av dagens artister kan man höra band som Uniklubi och Happoradioi vår musik.

På tal om melankoli berättar Kallvikbacka att bandet ofta får kritik för att musiken är så tungrodd och dyster. Därför har man nu kommit överens om att minst varannan låt som skrivs ska gå i dur. Livet är nämligen inte så mörkt och dystert, förklarar Kallvikbacka, det är bara lätt hänt att man överdramatiserar det.

Epäreilu Evoluutio såg dagsljuset redan 1995 och Kallvikbacka konstaterar att många frågat varför man inte redan vid det här laget lagt instrumenteni malpåsen då inga större framsteg gjorts. Ständiga medlemsbyten är en av de faktorer som mest har försvårat verksamheten, förklarar han. Det är bara han själv och Jarkko Penttinen som hängt med från första början. namnbyte är något som har diskuterats med jämna mellanrum, på det sättet hade man kanske kunnat skapa en fräsch start. Kallvikbacka berättar med glimten i ögat att alla namnförslag låtit minst lika dåliga som det nuvarande namnet, så man har bestämt sig för att behålla det.

- Det är först under de senaste åren vi haft en stadig grund att stå på och en klar linje.

Kallvikbacka tycker också att Karleby är en konservativ miljö där det är svårt att bryta igenom, speciellt om man spelar Suomirock. Opera och klassisk musik satsar man nog på, men när det gäller populärmusik är det sämre ställt.

Han beskriver också befolkningen som ganska så avundsjuk, det är viktigare för många att kunna hacka ned på andra än att själv få något till stånd. Någon stödande gemenskap finns inte att tala om.

- Om Apulanta eller Kotiteollisuus hade varit från Karleby hade de sågats så rejält redan på 1990-talet att de alla i dag skulle ha treskiftsarbeten på någon fabrik. Musik skulle de inte ens tänka på.

Kallvikbacka hoppas att stadens beslutsfattare skulle kavla upp ärmarna och satsa mer på populärkultur. Föreningen Kokemus får inte till stånd mycket med sina blygsamma bidragspengar, bortsett från bandkvällar vartannat år och lite ströspelningar på krogen West Coast.

- Jag är säker på att det i trakten finns potentiell publik för lättare kultur. En sak som ändå är bra är att Wallu Valpio nu tagit hit Kokkola Rock Festival, även om han motarbetades av vissa kretsar. Jag hoppas evenemanget växer sig riktigt stort och leder till större intresse för olika rockevenemang också inom den egna stadsledningen.

Den EP man för tillfället håller på och finslipar hoppas man ska leda till det stora genombrottet, ett skivkontrakt och många spelningar. Den innehåller tre låtar och två av dem är, helt i enlighet med bandets nya direktiv, positiva medan den tredje står för det lite tyngre.

-De flesta medlemmarna börjar närma sig 30-årsstrecket så den värsta tonårsangsten har vi redan skakat av oss. Lite perspektiv på livet har man väl också hunnit få, säger Kallvikbacka och skrattar.

Kvällens spelning blir en drygt timme lång historia. Före Kallvikbacka med kohorter tar över scenen uppträder bandet Ground Surround. Deras spelning räcker cirka 30 minuter. Kallvikbacka utlovar en bra kväll för alla musikdiggare.

- Jag hoppas på jäkligt stor publik och bra stämning.

NIKLAS BYSKATA

niklas.byskata@ot.fi

1 Epäreilu Evoluutio (på svenska ungefär den orättvisa evolutionen) grundades 1995 på ungdomsgården i Halkokari. På den tiden hade man främst punkigare material på repertoaren.

  • 1 Sedan dess har ett tiotal bandmedlemmar kommit och gått. För tillfället saknar man en stadigvarande trummis.
  • 1 Medlemmarna är idag Sami "SuperSam" Kallvikbacka (sång), Timo "Timberlake" Murto (sologitarr), Jarkko "Mankku" Penttinen (kompgitarr, synt och bakgrundssång) och Jani "Läyne" Sallinen (bas).
  • 1 Sologitarristen Timo Murto har tidigare spelat med HIM och Jari Sillanpääs orkester.
  • 1 På bandets webbsida (www.epareiluevoluutio.com) kan man lyssna på drygt 15 låtar, en del liveinspelade.

Niklas Byskata

Diskussion

Skriv kommentar

Den här diskussionen har inga inlägg ännu. Skriv första kommentaren!