Elaine Bergqvist växte upp i sydvästra Stockholm, läste retorik på Södertörns högskola efter gymnasiet och började arbeta som konsult med retorik och interkulturell kommunikation som specialintressen. Hennes nästa bok kommer att handla om skillnader mellan generationer, allt från 30- till 80-talister.
Språk är makt - använd det rätt
Publicerad 1 januari 0001 kl. 00:00. Senast ändrad 13 februari 2009 kl. 21:50
NYKARLEBY. Tänk på hur du talar. Vi sitter i samma båt, nu måste någon bli kapten, det gäller att ro åt samma håll. Havsmetaforerna är många. Och totalt genomskinliga för retorikkonsulten Elaine Bergqvist.
En missuppfattning om retorik är att det enbart handlar om konsten att manipulera. Det finns sådana exempel: Hitler använde skrämseltaktik för att förlama publiken för att själv kunna föreslå en lösning. Göran Persson är känd för sin härskarteknik som går ut på att sänka sina motståndare för att komma till makten. Den svenska retorikkonsulten Elaine Bergqvist kan alla konster.
-Jag vill hjälpa folk att genomskåda tal, säger hon.
-Den bästa retoriken handlar inte om att sänka, utan att vinna sina motståndare. Med det lyckades till exempel Martin Luther King och nu Barack Obama.
Obamas installationstal imponerade ändå inte på henne.
-Jag har studerat honom länge och han höll en optimistisk linje ända fram till sitt installationstal. Då blev han plötsligt dyster. Det var ett bra tal, men slår inte "Yes we can"-talet.
Över huvud taget märker man på svenska politiker att de använder en mer dyster retorik i dessa tider. Havet används ofta som metafor; vara kapten på skutan, ta rodret, styra skeppet, ro tillsammans.
-Ingen vet vad som kommer att hända, därför använder man havet som en metafor för osäkerhet.
I USA används ofta ljus och mörker som symbolik. Men att avsluta tal med "Gud välsigne Finland", köra med "Yes we can" eller tala om svarta och vita tillsammans fungerar inte i nordiska länder.
-Många kör pajkastningsretorik och pekar på varandra, men inte på vad de kan göra bättre själva. Det har folket blivit rätt trött på.
Pajkastningsretoriken passar inte, men inte heller Obama-retoriken. Så vad fungerar då i nordiska länder?
-Saklig argumentation utan metaforer, frireligiositet och båtar, säger Elaine Bergqvist.
-Fredrik Reinfeldt tog Persson väldigt bra i debatter när han sa "det här vill jag göra för Sverige" trots att Persson sänkte honom.
I ett informationssamhälle där allt fler säger allt mer - i bloggosfären, olika forum och debatter - förlorar inte retoriken något av sin betydelse. Tvärtom.
-Hur man uttrycker något är viktigare än vad man uttrycker. Vi kommer alltid att förknippa trovärdigheten hos det som sägs med kroppsspråk och ögonkontakt, säger Elaine Bergqvist
-Om jag vet vad någon gör för att manipulera mig kan jag se igenom det. Metaforer används i stället för ett konkret förslag.
När politiker talar om åror borde någon fråga "vad menar du med åror?".
- Och varför inte använda en fotbollsplan som metafor i stället för havet? I fotboll handlar det om en strategi för att vinna, inte osäkerhet.
I sin bok "Härskarteknik - den fula vägen till makt" definierar hon sju härskartekniker. En slags uppdatering av Berit Ås teori om de fem härskarteknikerna från 1976. Bergqvist är noga med att påpeka att förtryck utövas på olika sätt.
-Jag ville se härskartekniker från ett humanistiskt perspektiv. Många tror det bara är vita medelålders män som använder härskartekniker, men så är det inte. Många blir helt osynliga när de pensioneras, till exempel.
Även kvinnor använder härskartekniker. Själv blev hon intresserad av härskartekniker när en kvinna på Sveriges Television inte ville lyssna på henne för att hon var så ung.
Elaine Bergqvist är i dag en ofta anlitad retorikkonsult. Hennes ålder och utseende leder ibland till förvånade reaktioner. "Har du skrivit boken själv?" är en vanlig fråga.
-Då svarar jag "vilken intressant fråga, vad får dig att betvivla det?". Jag vill inte att man ska slå folk i huvudet med boken om härskarteknikerna, utan svänga på det.
- Projiceringsmetoden. Man klagar på något men får själv skulden för det man klagar på.
- - Komplimangsmetoden. En vänlig härskarteknik som inleds med en komplimang. Inger ändå en olustkänsla.
- - Stereotypmodellen. Man blir bestraffad eller negativt särbehandlad när man gör något utöver det som förväntas.
- - Självförvållad härskarteknik. Man ger ett osäkert intryck med sitt tonläge och kroppsspråk och förminskar sig själv.
- - Uteslutningsmetoden. Man blir inte uppmärksammad i samtal, debatter eller när man håller tal.
- - Hierarkimetoden. Man använder ett överläge eller ett underläge för att tysta någon. Det kan vara chefen som förtrycker sina anställda, men också tvärtom.
- Tidsmetoden. Uttryck som "Jag är äldre än du" eller "Jag har varit med längre än du".
Sofie Knutar